Energislag
Fossila bränslen:
Fossila bränslen är kol, olja, och gas. När dessa förbränns omvandlas kolväten och luftens syre till koldioxid och vatten och värme frigöres.
Förbränningen har gjort att koldioxidhalten har ökat i atmosfären cirka 20 procent de sista 60 åren.
Växthuseffekten bidrager till att medeltemperaturen på jorden har stigit.

Kol:
Är det bränsle som släpper ut mest koldioxid per energienhet, därefter kommer oljan.
Kol och olja innehåller också förorenade ämnen som svavel, kväve och tungmetaller. När kol och olja förbrännas bildas svaveldioxid.
När den släpps ut i luften bildar den tillsammans med vatten svavelsyra, som då försurar vatten, mark samt skadar växter, djur och byggnadsverk.
Även transporter av råolja och oljeprodukter orsakar skador. Den fossila gasen är i det närmaste fri från föroreningar men bidrager fortfarande till växthuseffekten.

KÄRNKRAFT:
Kärnkraft kallas den energi som frigörs när atomkärnorna i uran slås sönder till lättare atomkärnor, så kallad fission.
Den förorening som kärnkraft förorsakar är det radioaktiva avfall som uppstår när man bryter och anrikar uranmalm.
Politiska beslut har medfört att kärnkraften ej får byggas ut.

VATTENKRAFT:
Ett vattenkraftverk består oftast av en damm som byggts i ett vattendrag. Vatten från dammen släpps till turbiner som driver elgeneratorer.
Livsvillkoren för växter och djur förändras, exempelvis hindras fisk vandra upp och ned längs vattendragen.
Vattenkraften producerar ungefär hälften av vårt elbehov i Sverige.

SOLENERGI:
Solenergi är en enorm energikälla. Den ständiga instrålningen mot jorden sägs vara 10000 gånger mer än vad mänskligheten använder.
Solvärme används för uppvärmning av hus, uppvärmning av vatten och i industriella processer, till exempel torkning.
Noteras bör att solvärmen är ett tillskott till annan värmekälla för uppvärmningen i byggnader.
I den klimatzon vi bor finnes mest solenergi sommarhalvåret då vi minst behöver den. Vinterhalvåret behövs solenergin, då räcker den inte till med dagens teknik.

BIOENERGI:
Bioenergi kallas alla de olika former av växt- och djurmaterial som används för att omvandla energi.
När biobränslen förbrännas släpps oförbrända kolväten och kväveoxider ut i luften. Oförbrända kolväten kan orsaka hälsoproblem.
De nyare vedpannorna är miljövänligare. Problemen skiljer sig i två avseenden från problemen med fossilbränslen.
Eftersom alla de atomer som bygger upp biomassan kommer från biosfären, tillförs inga nya grundämnen när biomassa förbränns.
Samma mängd koldioxid skulle ändock ha släppts ut i atmosfären när träddelarna förmultnat. Torv är inte förnybart och intar en mellanställning.
Kolen i torven har visserligen nyligen tagits ur atmosfären men skulle ha lagrats i jorden om torven inte eldats.

VINDKRAFT:
Under 1980-talet började vindkraft användas i stor skala. Kostnaderna för att tillverka vindkraftverk förväntas fortsätta sjunka.
Flera länder räknar med att få cirka en tiondel av sin el från vindkraftverk inom en snar framtid.
Placering av vindkraftverk är viktig för att få ut så mycken energi som möjligt.
Miljöeffekterna består i utsläpp från tillverkningen samt verkens utseende och ljudet från drift.